Januarilitteraturen

31.01.2019 kl. 21:44

Under januari hann jag med tre självbiografiska verk, en kriminalroman, ett seriealbum och en essäsamling. Alla har varit bra och några till och med jättebra! Nedan följer några korta kommentarer om mina läsupplevelser.

Kring denna kropp av Stina Wollter

Jag lyssnade på denna som ljudbok och njöt! Jag är orimligt kräsen då det kommer till ljudboksuppläsningar, men Stina Wollters mjuka sagoröst passade perfekt till den hårda självbiografiska berättelsen hon delar med sig av. Den här berättelsen bjuder på kroppspositivism, feminism, sorg, skratt och kärlek. Kärlek till kroppen, konsten och människorna omkring oss. Jag vill bli Stina när jag blir stor. Fem av fem!

En helt vanlig familj av Mattias Edvardsson

Denna kriminalroman konsumerade jag som ljudbok, dock inte lika njutsamt som föregående verk. 19-åriga Stella sitter häktad misstänkt för mord och läsaren får ta del av rättsprocessen och händelserna kring mordet ur både föräldrarnas och Stellas eget perspektiv. En snyggt uppbyggd kriminalroman, men ingen nagelbitare direkt. Personligen störde jag mig enormt på den del av boken som var skriven ur Stellas perspektiv. Språket kändes löjligt och hela Stella-karaktären verkade orealistisk i sin kontext. Men all in all en helt okej läsupplevelse, tre av fem!

Mitt liv som gift av Anna Mannheimer

Den här boken skulle jag nog aldrig brytt mig om om den hade varit skriven av någon annan, men Anna Mannheimer (som poddar med Mia Skäringer) är ju bara för rolig. Det här är ett lättsmält hopkok av roliga kåserier, listor och kommentarer som tangerar för- och nackdelarna med att dela sitt liv med en kronisk optimist när man själv råkar vara raka motsatsen (relatable). Roligt, men stundvis lite dammiga genusvinklar i mitt tycke. Fyra av fem.

Lilla Berlin So last year av Ellen Ekman

Serier är så underskattad vuxenlitteratur! Det finns ju hur många genialiska serieskapare som helst där ute och Ellen Ekman är en av dem. Jag har följt lilla_berlin på Instagram i flera år och senast jag var på bibban plockade jag med mig det första seriealbumet. Det är ett så simpelt sätt att kommentera samtiden på ett humoristiskt vis, men samtidigt kan jag bara tänka mig hur svårt det måste vara att göra de här serierna för att alltid ha något nytt att komma med. Men i Lilla Berlin dyker det ständigt upp nya samhällsfenomen värda att kommentera! Fyra av fem.

Nuckan av Malin Lindroth

Åbokklubben bjuder alltid på bra lästips och den här gången nappade jag på Nuckan efter att de hade delat med sig av sina intressanta tankar kring denna. Malin Lindroth skriver självbiografiskt om sitt liv som nucka och hur man blir bemött och värderad (både av andra och sig själv) då man lever utanför tvåsamhetsnormen. Jag lyssnade på den här boken så jag kunde inte klistra in små post it-lappar som jag annars gör med böcker när jag läser något extra minnesvärt. Men skulle jag ha haft en fysisk bok skulle den varit full av såna lappar! Så mycket smart och obekvämt i ett litet format. Fem av fem.

Och hjärtat, det var mitt av Sara Ehnholm Hielm

Det har tagit hela januari att ta mig igenom den här essäsamlingen. Det betyder inte att den varit trög eller svårläst, tvärtom. Eftersom essäerna byter tema och ämne titt som tätt så har det krävts andrum och reflektion mellan dem för att bearbeta det jag läst. Och visst är det visa ord som förtjänar alla lovord de fått. Vissa essäer blev tunga att läsa eftersom de blev för litteraturteoretiska och det kändes som jag kolliderat med kurslitteraturen från littvet igen. Jag tyckte mest om essäerna som bottnade i Ehnholm Hielms eget liv och skrivlust och skrivplåga. Fyra av fem.

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 10 med bokstäver: