Hundra år av feministisk argumentation

06.11.2018 kl. 11:11

*Det här inlägget är en del av mitt avhandlingsarbete där jag på ett populärvetenskapligt sätt sammanfattar min forskning och låter offentligheten ta del av den. Inlägget är en omarbetning av det här inlägget jag skrev i september för att tydliggöra vissa aspekter och snygga till språket lite för att våga visa det för min handledare. Hej Lotta!*

 

"Vad skriver du egentligen gradu om?" undrar folk ibland.

Och då förväntas man ju ha ett rappt svar för att låta som en person som faktiskt vet vad den sysslar med. När jag inte är på humör att diskutera mitt livsverk desto mera så svarar jag "feministisk/politisk argumentationsanalys", men det är inte riktigt hela sanningen. Jag gör nämligen inte en fullständig argumentationsanalys, utan bara en del av en sådan. Lite fusk med andra ord.

Min avhandling har titeln Hundra år av feministisk argumentation – En diakron analys av argumentationsmedelsbruket i tidskriften Astra 1919–2018. Jag granskar tolv debattartiklar hämtade ur den finlandssvenska feministiska tidskriften Astra som funnits i snart ett helt sekel. Jag utreder vilka sorts argumentationsmedel skribenterna använder för att övertyga läsarna. Jag gör nedstamp i årgångarna från år 1919, 1939, 1959, 1979, 1999 och 2018 för att se vilka argumentationsmedel skribenterna använder och om det eventuellt går att se någon typ av trend i argumentationsmedelsbruket. Dessutom studerar jag om valet av tema eller fråga som skribenten lyfter fram i sin text påverkar valet av argumentationsmedel. Min forskning är också ett bidrag till den finlandssvenska retorikforskningen som i skrivande stund är ett väldigt outforskat område. Min avhandling åskådliggör hur den finlandssvenska feministiska retoriken såg ut i tidskriften Astra och kan eventuellt ge en indikation på hur den feministiska retoriken såg ut i bredare finlandssvenska sammanhang.

Vad är ett argumentationsmedel kan man då undra. Ett argumentationsmedel kan kategoriseras som ethos, logos och pathos. Ethosargument är argument som skribenten använder för att stärka sin auktoritet eller personlighet t.ex. genom att inta en viss maktposition, hänvisa till erfarenheter eller visa sig humoristisk. Logosargument är argument som talar till läsarnas förnuft och som ofta är faktabaserade. Pathosargumenten är de argument som skribenten använder för att väcka känslor.

Med hjälp av en analysmodell har jag granskat de tolv artiklarnas argumentaionsmedelsfrekvens genom att kategorisera bruket av ethos-, logos-, och pathosargument som mycket, ganska mycket, finns eller saknas. Mitt resultat visar att pathosargument är det mest använda argumentationsmedlet, logos det näst mest använda och ethos det minst använda argumentationsmedlet. Det är inte helt oväntat i och med att pathosargument ofta är väldigt starka i politiska debatter där medborgarnas skyldigheter och rättigheter ofta fungerar som ett tacksamt lockbete för att väcka engagemang. Jag hade förväntat mig att ethosargument skulle användas betydligt mera eftersom den tidigare forskning jag stött min avhandling på visar att ethos ofta är det starkaste argumentationsmedlet i liknande debatter. Orsakerna till att mitt material inte innehöll lika mycket ethosargument kan bero på de känslosamma teman som artiklarna handlade om eller att skribenternas ethos, eller auktoritet, var så pass känd bland allmänheten att de inte behövde anpassa sina texter till att anta en auktoritär roll. Många av skribenterna var nämligen politiker, forskare och författare som hade ett väletablerat primärethos och behövde därför inte lyfta sin egen auktoritet i texterna för att uppfattas som tillförlitliga.

Jag kunde inte identifiera några tidstypiska trender i bruket av argumentationsmedel. Däremot kunde jag hitta vissa trender i de teman och frågor som diskuterades i artiklarna. I artiklarna från 1919, 1939, 1959 och 1979 handlade majoriteten av artiklarna om samhälleliga orättvisor mellan kvinnor och män, medan artiklarna från 1999 och 2018 tog upp ämnen som tangerade populärkultur och sexuella trakasserier. Alltså kan jag konstatera att på basis av mitt material har den feministiska debatten utvecklats från breda och allmänna frågor till smala och mer specifika frågor.

Så här såg Astra ut 1939, 1959, 1979 och 1999!

 

Tips!

För den intresserade kan jag tipsa om att de allra första årgångarna av Astra hittas här! Det är riktigt intressant läsning. Tänk att argumentet "Det är faktiskt år 1919, ska vi verkligen behöva tjata om kvinnans lika rätt till *valfri patriarkal orättvisa* än i denna dag?" användes redan då. Till alla modiga kämpar som för hundra år sedan offrade så mycket bara för att de vågade kalla sig kvinnosakskvinnor - tack!

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 8 med bokstäver: