Den fega bloggaren

19.09.2018 kl. 09:57

Vet ni. Jag har blivit en sån bloggare som har en lång memo-anteckning med inlägg jag planerar skriva. En så strukturerad och motiverad bloggare har jag aldrig varit. Hela 2018 har varit ett riktigt produktivt bloggår för mig, aldrig någonsin har jag skrivit så många inlägg som i år. Okej, eventuellt 2009 då man skrev 3-4 inlägg om dagen, men de hade varken huvud eller fötter och bestod till 90% av webcambilder och insideskämt. 

Men just nu tycker jag det e roligt att blogga! Jag trodde för något år sedan att bloggande var på väg att dö ut helt och hållet och förberedde mig på det med att skriva ungefär ett inlägg i veckan. Jag skrev mest om vad jag gjort på dagarna, för jag skrev främst för familjen och kompisarna som var de enda som jag visste att läste.

Och helt ärligt lever jag lite med det tänkesättet fortfarande. Jag skriver för mamma, mina systrar och Ansku i Uleåborg - för de e de enda som jag vet att läser allt jag skriver. Men jag vet ju att det finns en hel hop med läsare där ute. Jag vet inte vad ni heter eller om ni tycker det jag skriver e trevligt eller störigt - och det e helt okej! Ibland kan jag få lite panik när jag tänker på att okända människor läser och värderar det jag skriver. Men varje gång en ny kommentar publiceras eller någon halvbekant säger att de läst bloggen blir jag så glad, så glad.

På senaste har den lilla kurvan på Google Analytics pekat uppåt med en glad grön pil varje gång jag kikat in. Och det kan jag tacka Facebookgruppen Finlandssvenska bloggare för! Jag har alltid varit lite feg med att marknadsföra mina skriverier, men i den gruppen känns det alltid tryggt och välkommet att dela sina mer och mindre genomtänkta inlägg. Dessutom tror jag att det e den snällaste Facebookgruppen som finns! Aldrig någonsin har jag stött på en stöddig eller IQ-befriad kommentar. 

Finlandssvenska bloggare har dessutom hjälpt mig bli mer bekväm med att kommentera andras bloggar. Fortfarande gör jag det väldigt sällan och ibland skriver jag en kommentar för att sedan radera allt och klicka bort bloggen medan jag tänker "äh int bryr sig den där människan om vad jag tycker ändå". Självförtroendet hoppar i sjön och dyker djupt, djupt, djupt ner i avgrunden med andra ord. Men ibland e jag modig och kommenterar en helt ny blogg eller en blogg som jag snokat runt på i flera år utan att säga ett pip. Hur märkligt e inte det egentligen? Att jag vet vad en människa äter till frukost, hur länge den känt sin livspartner eller vad hens bästa vänner heter och jobbar med utan att personen i fråga ens vet att det finns en liten Lelle som smyger runt knutarna och snokar? Lite creepy, men samtidigt fascinerande.

Jaså, det här blev ju ett utlämnande inlägg där jag blottar min egen feghet på internet och erkänner hur jag smyger runt på folks bloggar i flera år och kikar in genom deras internetfönster utan att ens säga hej. Jag ska försöka börja säga hej lite oftare!

En bild på en internetfegis med fluffig frisyr 

Kommentarer (3)
Spamfilter
Skriv siffran 8 med bokstäver:
Det är fint att du skriver för mamma. Om jag skulle använda hjärtan i min kommunikation skulle jag lägga tre såna i rad här. ????
Mamma19.09.18 kl. 16:13
Såklart! Jag e ganska säker på att du ett av mina största fans.
19.09.18 22:58
Och frågetecknena är egentligen en smiley :-)
Mamma19.09.18 kl. 16:14
Hej Leona! Hälsningar från en som läser din blogg. Så roligt att följa med dej och familjen. Saknar er.
Britten23.09.18 kl. 13:01
Vad roligt att du läser och följer med våra äventyr! Här skymtar ju säkert lite bekanta platser förbi ibland på bloggen :) /Leona
23.09.18 13:27

Leona - ett märkvärdigt namn på en märkvärdig typ.

Jag e en borttappad Karisbo som nu bosatt mig i Hangö. Jag jobbar som ordkonstledare i Raseborg och fördriver vardagen med att skriva både vetenskapligt och skönlitterärt. Förutom det läser jag böcker och pajar katter så mycket jag hinner.

Vegansk mat, resor, kultur i olika former samt djur och natur e frekvent förekommande element på denna blogg.

Så jag e ungefär lika märkvärdig som en sten på marken med andra ord. Men jag e snäll och kul och allt det där så please enjoy min anspråkslösa blogg!

 

 

Leona