Den ultimata veganpizzan

Det är inte svårt att få i sig pizza som vegan. Om du är på restaurang är det bara att lämna bort osten och välja veganska toppings. Det lönar sig att fråga om degen mot förmodan innehåller ägg, det gör den vanligtvis inte. Men tyvärr blir det ganska ofta väldigt mediokra matupplevelser.

Hemma kan du däremot slänga ihop en riktigt utsökt pizza utan att snåla på någon ingrediens. På veckoslutet gjorde vi den här pizzan och åt upp hela plåten i ett nafs. Det som gav den här pizzan det lilla extra var ostsåsen som jag ringlade över när jag tog ut pizzan från ugnen. Receptinspon är hämtad från Grön i Åbo, jag har bara modifierat receptet en aning. Julias variant påminde mer om mozzarella, medan min blev betydligt såsigare. Nåja, väldigt ostigt och gott var det trots allt!

 

Så här tillreds en rejäl plåt av den ultimata veganpizzan:

Det här receptet kanske ser långt och rörigt ut, men det betyder inte att det är särskilt jobbigt för det! Börja med pizzabottnen, medan degen jäser rörs tomatsåsen ihop och toppings hackas i rimliga bitar. När pizzan gräddas i ugnen tillagas ostsåsen som gör den här pizzan till, just det - den _ultimata_ veganpizzan!

 

Botten

1 påse torrjäst

1 tsk socker

2 dl ljummet vatten

5 dl mjöl (jag brukar blanda olika mjölsorter för att joxa till det lite, t.ex. 3 dl vetemjöl + 2 dl durumvetemjöl/speltmjöl)

2 msk olivolja

1 tsk salt

  1. Blanda jäst och socker i det ljumma vattnet. Låt det stå i ca 10 minuter så att det blir lite bubbligt på ytan.
  2. Tillsätt sedan mjöl, olja och salt och knåda degen. Den får gärna vara lite kletig, men inte för lös.
  3. Låt degen jäsa i ungefär 30 minuter medan du fixar tomatsåsen och ostsåsen.
     

Tomatsås

1 liten lök

2 vitlöksklyftor

Olja till stekning

½ dl vitvinvinäger

2 msk tomatpuré

1 tsk örtkrydda (oregano, basilika, timjan)

½ tsk paprikapulver

½ tsk salt

½ krm peppar

2 ½ dl passerade tomater

  1. Hacka lök och vitlök och fräs i lite olja tills löken är glansig.
  2. Häll vitvinvinäger över löken och låt det koka en kort stund.
  3. Tillsätt resten av ingredienserna och låt såsen stå och puttra tills den tjocknat lite. Medan den puttrar på kan man passa på att förbereda sina pizzatoppings, här slänger man på vad man vill förstås, men det här hade vi på vår pizza i lördags och det blev gottgottgott:

Toppings

Rödlök
Oliver
Körbärstomater
Paprika
Champinjoner
Örter

När degen har jäst klart och tomatsåsen är färdig är det bara att platta ut degen på en plåt, breda ut såsen och strö över alla toppings man känner sig sugen på. Grädda i 225 grader i 15 minuter. Medan pizzan är i ugnen hinner man bra röra ihop ostsåsen.

Ostsås

3 dl havremjölk

3 msk potatismjöl

2 tsk vitlökssalt

3 msk olivolja

  1. Blanda alla ingredienser i en kastrull och låt det koka upp. Rör om hela tiden så att det inte blir klumpar! När såsen tjocknat och ser passligt ostig ut är den klar. Så härligt enkelt recept!

 

När pizzan är klar och har svalnat några minuter ringlar man över ostsåsen. Den ostsås som blir över kan man spara i en glasburk och blanda ner i pasta eller bara breda på en smörgås!

16.01.2019 kl. 11:48

Andra veckan

Det har blivit läge för årets andra veckosammanfattning, hurra!

Jag har promenerat omkring en hel del förra veckan. Måndagen startade jag med en ljudbok i öronen och tassade runt på berg och stränder i det blygsamma solskenet. Hangö är ju inte fult direkt och jag passar på att njuta på stränderna nu i januari när alla turister och sommargäster har annat för sig.

På tisdagen var jag och Rim i tidningen och berättade om våra miljövänliga nyårslöften. Bland annat ska jag under året byta ut tvättmedlen här hemma till ekologiska alternativ, börja använda menskopp och köra mindre onödiga bilsträckor. Rim har inga planer på att hjälpa vår planet, men ville ändå vara med på bild. Tack för en fin artikel, Märta!

På onsdagen åkte jag till lande och hängde med mamma en stund. Klappade fåren, promenerade tills jag fick skoskav, drack kaffe och diskuterade framtidsplaner.

Till kaffet åt vi chokladen som syster Snodd hämtat från Tallinn. Så god, så god. Den som var smaksatt med kaffe var nog favoriten!

Är det tråkigt med bilder på havet i solsken? Nåjo, kanske, men det var ju så fint och varmt om nosen att stå där och sola sig på stranden. Under den här promenaden fick jag ont i höften (p.g.a att jag gick snett hela vägen eftersom jag hade skoskav fortfarande) och fick vanka hem de sista metrarna som en riktig trollpacka.

På lördagen strosade vi runt på lilla stan och jag hittade den här störtsnygga kalendern i bokhandeln! Den har till och med illustrationer på veckouppslagen och är oh så tjusig.

Vi köpte också tvättnötter eftersom jag tutade ut till hela Västnyland att jag ska byta ut tvättmedlet till ett mer miljövänligt alternativ. Första maskinen körde vi igår och det luktade lite surt när den var klar, men jag ger inte upp, jag ska prova olika program och lägga med någon eterisk olja nästa gång!

På lördagskvällen slöt vi upp med ett gäng och spelade spel och drack rosé och öl. Vi for till och med ut till Grönan som jag inte satt min fot på sedan 2011. Jag kände inte en enda människa där, underbart! Vi dansade till en osalig blandning av Tina Turner och Boten Anna och när valomerkki började blinka gick vi hem i vinternatten. Igår var vi trötta och glodde bara på Gilmore Girls med några matpauser. Utmärkt avslutning på veckan!

14.01.2019 kl. 10:06

Två år som vegan

I högstadiet började jag ifrågasätta köttet vi äter. Jag tyckte aldrig kött var en viktig del av min kost. Rent av äckligt för det mesta. Så jag slutade äta rött kött till de flestas förfäran. Nu skulle jag nog dö, jag som annars också var så mager. Några år senare slutade jag äta kyckling. Sen rök fisken och skaldjuren. Nu var det riktigt jobbigt att bjuda mig på middag. Sen ville jag bli vegan för jag är ju just så jobbig.

I januari 2017 bestämde jag mig för att prova på veganlivet riktigt på riktigt. Jag hade börjat byta ut en del mjölkprodukter från kosten sedan några år tillbaka, men en helt vegansk kost hade jag inte provat på ännu. Det var ju så många långsamma farväl jag var tvungen att ta då. Pätkis, Fazers blå, Lidls chokladkex med hasselnötsfyllning...

Men ju mer jag läste om mjölkkornas blodiga spenar och mörka hallar, desto oviktigare kändes det att mätta mitt sötsug. Det kändes inte bra att veta att djur skadas och dör bara för att jag ska få äta något som jag alldeles väl klarar mig utan. 

Så jag hakade på Vegan i 21 dagar-utmaningen. Och jag klarade det utan problem. Eller nu i efterhand minns jag inga större besvär i alla fall. Det kändes skönt att äta utan dåligt samvete. Det finns ju mjölkfri choklad, tack och lov!

Månaderna tickade på och blev år. Under de här två åren som gått har jag inte ätit animalier mer än några enstaka gånger då någon lömsk ostbit kilat in i en "100% veggie burger" eller "vegan pizza". Det händer då och då när det inte är jag själv som lagar maten.

Jag blev lagom sur då vi i somras beställde pizza från vårt stammisställe och jag fick en vegansk pizza med vanlig ost. Jag tyckte den såg underlig ut och efter att både jag och Nicke smakat på en bit konstaterade vi att det där är inte vegansk ost. Vi ringde tillbaka till pizzerian och då sa kocken helt krasst att veganosten var slut så han satt på vanlig i stället :'---)) kassakillen blev jättearg och det var pinsamt att höra hur han skällde på kocken. Men jag fick ny mat hem och gratis dricka och tusen förlåt förlåt förlåt. Så kan det gå!

Ibland frågar nyfikna själar om det är svårt att vara vegan. Nej, det är inte svårt, men det kräver engagemang och ibland lite extra planering. Att hitta mat då man reser kan ibland vara knepigt. I små städer, som till exempel här hemma i Hangö-Raseborgsknutarna, är veganutbudet riktigt skralt på restaurangerna. Det finns en gräns för hur många KW-burgare jag orkar trycka i mig, även om den är god! Och btw menyplanerare på samtliga finländska restauranger: veganer gillar också efterrätt!! 

Kommer jag någonsin att ge upp min veganska livsstil? Knappast. Jag trivs väldigt bra med den och maten är bra för min annars lätt förstoppade mage. Dessutom blir jag inte sjuk lika ofta. Förut blev jag förkyld både i tid och otid, men nu händer det mer sällan. Förra påsken råkade jag dra på mig något otrevligt, men annars har jag varit frisk och kry. När Nicke var sjuk här i höstas med riktig dunderförkylning tänkte jag att jahapp, den där slipper jag inte undan hur mycket ingefära jag än trycker i mig. Men se se! Inte en nysning!

Jag har snubblat över texter som påstår att man ska få silkeslen babyhud och att mensvärken försvinner om man byter till vegansk kost. Det kanske kan stämma för någon lycklig själ, men inte för mig. Jag har nog finnar och mens- och ägglossningssmärtor precis som tidigare. Tyvärr. 

Men en välfungerande tarm och bättre immunförsvar är ju inte helt fy skam kan jag tycka! Så visst finns det andra fördelar än att man stillar sitt slitande samvete. Jag mår alldeles utmärkt bra med min havremjölk och linsgryta!

Om du funderar på något kring vegansk kost och livsstil är det bara att fråga. Jag svarar snällt och sakligt på allt. Alla frågor är bra förutom då jag i högstadiet tillfrågades om jag var satanist bara för att jag inte skulle konfirmeras. Fortfarande #1 på listan över dumma frågor.

10.01.2019 kl. 10:27

Bulgursallad med kikärter

Long time no recept hörni! Igår var jag hurtig och gick på en uppfriskande promenad, men jag gick så långt så att jag inte orkade gå till butiken efter det. Därför blev det åter en gång så att jag rörde ihop en rätt på endast ingredienser jag hittade i köksskåpen.

Denna gång blev det en varm bulgursallad med grönsaker och kikärter. En mycket god och färgglad middag. Så simpelt då man kan slänga i vad som helst. Jag hade till exempel lite ledsna grönsaker jag ville göra mig av med i stället för att slänga, gud förbjude! Jag brukar ofta göra liknande rätter när jag har tofu som måste ätas upp.

Om man är rädd för bulgurvete kan jag trösta er med att det enligt mig inte är någon märkbar skillnad på bulgur och couscous. Bulgur är lite fiberrikare och klumpar inte ihop sig som couscous därför brukar jag föredra det.

Bulgursallad med kikärter

2 dl bulgurvete + 4 dl vatten + salt
1 gul paprika
3 morötter
½ rödlök
1 förpackning kikärter 
gurka
oliver
tomater
lite överblivna salladsblad
sesamfrön
kryddor: salt, peppar, soja, sriracha, italiensk örtblandning

 

Gör så här:

1. Koka bulgur enligt anvisningarna på paketet.

2. Skär paprika, morötter och rödlök i strimlor och stek i olja tills de är tuggvänliga (inte för mjuka!).

3. Skölj av kikärterna och häll dem i stekpannan med grönsakerna och låt dem få lite färg. Krydda grönsakerna och kikärterna med alla goda kryddor du hittar där hemma. Snåla inte! Gillar du starkt rekommenderar jag en skvätt sriracha och någon orientalisk kryddning. Annars kan du krydda med örter som basilika och timjan.

4. Hacka gurka, oliver och tomater och blanda ner med bulgur. Servera allt i en stor skål och släng på lite salladsmix och sesamfrön. Ät och fröjdas!

08.01.2019 kl. 11:45

Första veckan

Min bloggmotivation går på sparlåga just nu som ni kanske märker, men tro inte att det stoppar mig från att fläka ut mitt liv på internet! Jag tänker därför instifta veckosammanfattningar här på bloggen. Från och med nu kommer jag att sammanfatta den gångna veckan genom fula och fina bilder, roliga och tråkiga skärmdumpar och så lite hederlig text på det. Bra? Dåligt?

På måndagen firade vi nyår! Vi firade hemma eftersom alla andra hade planer på annat håll eller jobbade, men det var riktigt najs att bara snurra på här hemma och mysa till det lite extra med facklor på gården och en rejäl champagneflaska.

På tisdagen lämnade vi Rim på hatthyllan och åkte till lande för att ta farväl av Allis. En annan orsak till att vi åkte till lande var för att hämta chokladen som Snoddis så rart importerat från Tallinn åt mig. Tror ni jag kom ihåg den? Trots att både Snoddis själv och Nicke frågade om jag hade med den i påsen när vi startade hemåt igen. Nej :--) Chokladen är på lande fortfarande, orörd hoppas jag (!!!), så jag ska åka dit en sväng under veckan hämta den och ta hand om min sjuka gamla mor som nu är lämnad åt sitt öde när Allis är på äventyr.

Nytt år betyder nya mål! 50 böcker under 2019, jag har klarat det förut - jag ska klara det igen! Förra året gick det inte, men i år gör jag ett nytt försök. 2019 får bli ljudbokens år och det underlättar ju en hel del!

Onsdagen gick åt till att följa med Allis på Snapmappen. Hon kom fram!

Vi kollade The Revenant som nu finns på Netflix. En riktigt bra film med Leo D som gör sig välförtjänt av sin Oscar som han kammade hem för huvudrollen. Summary: Hugh Glass blir lämnad åt sitt öde i den bitande kalla vildmarken och får gömma sig i Lilla gubben för att överleva. 

Igår babblade vi med Allis i typ en timme. Jag är ingen telefonsnackare och har aldrig gillat att prata länge i telefon, men med Allis pratar jag alltid lääänge. Nåja, allt väl i Kanada och hon har till och med startat en blogg som den intresserade kan kika in på! HÄR hittar ni den, *klick klick*.

Igår ordnade vi dessutom examenskaffe för Nickes familj. Vi tog båda våra examen kring julen så vi har skjutit på firandet lite och ska fira med min familj i slutet av månaden. Nicke bakade kaka och jag var klassiskt mansgrisig och tittade på och ojade mig när han gjorde fel och smuttade på min stänkare.

Veckan avslutades med att vi beställde mat och kollade på Gilmore Girls. Äntligen har vi kommit till Yale-säsongerna. Men de säsongerna innefattar även Lorelai och Lukes krystade relation som jag inte alls gillar. Nicke tycker de passar bra ihop, men jag tycker han är allt för sur och tråkig för henne. Jag tror Gilmore Girls är där jag får min dos av relationsdrama som många hämtar från reality-tv (som jag inte alls går igång på).

07.01.2019 kl. 09:41

Menskoppen som nyårslöfte

Idag har jag och Rim funderat på livet och om det är värt att gå ut och frysa röva av sig bara för att få lite sol i fejset. Vi bestämde att nä, det är det inte värt. Så vi stannade inne och städade lägenheten och skrev arbetsansökningar.

På eftermiddagen kom Märta och intervjuade mig om mina miljösnälla mål för 2019. Mer om det kan ni läsa i tisdagens Västis, men ett mål är i alla fall att börja använda menskopp! Jag har länge övervägt att köpa en, men jag tycker samtidigt att det verkar lite pilligt och ofräscht. MEN sen igen så är ju inte bindor och tamponger så himla fräscht heller... Så kom igen alla, nu kör vi ett bind- och tampongfritt 2019 och bidrar på så vis till att inte producera massor av onödigt skräp. 

 

03.01.2019 kl. 15:58

Nyårsafton och första dagen på 2019

Vi firade nyårsafton så lugnt och sansat som bara tänkas kan. Spelade spel, beställde pizza och kikade på fyrverkerierna. Vi körde till och med ut till hamnen för att kolla på Hangös storslagna fyrverkerishow, men den inhiberades på grund av stormen. 

En fördel med Nickes jobb är att han får julklappar av sina kunder. Just nu är vår drinkvagn proppfull av alla flaskor han fått. Nyårsafton till ära korkade vi denna som vi misstänker att är en onödigt dyr och flashig flaska. God var den, men inte märkbart godare än min Black Tower-skumpa som kostar ca 10 euro. 

Vi ställde kameran i köksskåpet och tog en stagead partybild med katten. No shame :-)

Resten av kvällen kollade vi Gilmore Girls och åt kex. När klockan blev midnatt stod vi alla tre i fönstret och kollade på raketerna och regnet som öste ner. Sen åt vi upp våra pizzarester och somnade sött.

Nyårsdagen firade vi på lande med en hel hop människor som tog farväl av Allis som imorse åkte iväg på sitt stora kanadensiska äventyr. Lite avis på min coola lillasyss som åker iväg och gör häftiga saker. Akta dig för bävrar och håll hårt i dina dollars, lillungi!

02.01.2019 kl. 13:09

Vad jag fick av julenissen

Ett par trådlösa lurar har jag drömt om ganska länge nu och ser man på, ser man på! Jag känner mig extremt cool när jag svassar omkring med dem här hemma och lyssnar på typ Ed Sheeran. Dock är de ganska spända så jag får huvudvärk av att använda dem längre stunder, jag hoppas att de ska bli lösare med tiden. Men ljudet är super och så är de smidiga och snygga för att vara on-ear.

Hudvård för cirka tre år framåt. Och ögonbrynsfärg så jag kan fixa brynen på egen hand när Allis reser iväg till Kanada och inte kan fixa dem på flera månader.

Men rar som hon är fick jag ett presentkort för brynfix på hennes egen salong före hon reser iväg. Jag var ivrig och gick direkt på juldagen och knackade på salongsdörren. 

Litteratuuur <3333 Jag håller just nu på med Och hjärtat, det var mitt, men vet fortfarande inte riktigt vad jag tycker om den...

10-åringen som bor inom mig hoppar av glädje varje gång jag får ett nytt pussel. I år fick jag dessutom två nyckelringar och tänk vilken underskattad gåva det är! 

Förutom alla dessa fina klappar fick jag även ekonomiska bidrag, FORK-biljett, choklad, leggings och ett par fluffiga sockor som snurrar runt i tvättmaskinen just i detta nu. I februari får vi hem vår nya soffa som även den är en julklapp och den är farligt snygg så ojojoj vad vi väntar på den.

Tack för alla fina klappar! Tänk att man kan få ha det så gött.

 

31.12.2018 kl. 12:58

2018/2019-listan

December har varit en skranglig bloggmånad, sori sori! Det har varit jul, examen och begravning i en enda salig röra som krävt all energi. Men jag ska avsluta bloggåret 2018 (som annars varit ett riktigt bra bloggår för mig!) med en årsresumé i listformat. Jag återanvänder Ratatas nyårslista från förra året (med några modifikationer).

2018 var året när jag: bodde i Vasa ett halvår, flyttade till Hangö och tog min magisterexamen!

Fem ord som beskriver 2018: Peffan, gradu, Hangö, klimatångest och ordkonst.

Årets höjdpunkt: jag trodde det sku vara att bli klar från skolan men det har jag knappt hunnit smälta ännu. Höjdpunkten var nog faktiskt att flytta hem till Nicke igen efter Vasavåren.

Året genom hörlurarna: jag har faktiskt lyssnat på en del ljudböcker, men är fortfarande inte riktigt hooked på det. Men jag kan rekommendera Maria Maunsbachs uppläsning av sin debutroman Bara ha roligt. Annars lyssnar jag mest på poddar och någon enstaka Spotifylista.

Årets maträtter: det godaste jag ätit i år åt jag på Malta! Goda pizzor och påhittiga veganska rätter.

Årets kulturupplevelser: Taru sormusten herrasta på Åbo Stadsteater och Bohemian Rhapsody på bio var två riktigt häftiga upplevelser som jag kommer minnas länge. Muminmuseet i Tammerfors som vi besökte i somras var också riktigt najs!

Årets fest: vår avslutande sits med lärargänget i Vasa. Så otroligt jävla roligt. 

Årets sommarminne: när jag fick värmeslag och låg i sängen med 39,5 grader feber :----))) nä men det var trevligt att suppa i Svartå och så var vår trip till Sverige riktigt mys.

Årets gimme more: motion. Mina muskler kommer sakta börja förtvina om jag inte på allvar börjar röra på mig mera.

Årets gimme less: prestationsångest.

Årets utmaning: att skriva gradu. OCH JAG KLARADE DET!

Mitt tofsprydda betyg anlände i postlådan i fredags. Min hot pink gradu har stått i hyllan några veckor redan och samlat damm. Och visst är mina nya glasögon stiliga? Jag kan läsa igen!

 

2019 blir året när jag: tar steget in i arbetslivet och riskerar bli vuxen på riktigt. Tråkigt.

Fem ord som kommer beskriva 2019: jag har absolut ingen aning. (Det här året är ett totalt oskrivet blad för mig!!?)

Året 2019 höjdpunkt: jag och Nicke planerar en resa och det sku bli riktigt najs att resa iväg på tumis. Vi har faktiskt rest väldigt lite bara vi två, Turkiet 2011 och så några Sverigesvängar. Så nästa år ska vi resa iväg bara vi två till något superromantiskt ställe bara jag hittar ett jobb och får lite pengar.

Året 2019 kulturupplevelser: hela familjen fick FORK-biljetter i julklapp av Snoddis och Jasse och det ser jag väldigt mycket fram emot! Själv gav jag teaterbiljetter till Snoddis och mamma så vi ska gå och titta på Kissani Jugoslavia under våren. Så kulturell ska jag i alla fall fortsätta vara även nästa år.

Året 2019 gimme more: festligheter! (Exakt samma svar från förra listan.)

Året 2019 gimme less: krav och skit. (Jepp, även detta samma svar som jag skrev för ett år sedan.)

Året 2019 utmaning: hitta ett jobb.

 

30.12.2018 kl. 14:49

Ett juligt kapitel ur romanen

Idag vaknade jag till snö på marken och julefrid i sinnet. En vecka kvar till julafton! Jag känner mig extra givmild denna förmiddag och tänkte därför dela ut en lite tidig julklapp.

Som en anspråkslös julgåva till er delar jag med mig av ett juligt kapitel ur romanmanuset jag har jobbat på sporadiskt sedan augusti. Kapitlet består av en tillbakablick på huvudkaraktärens barndom så det kan eventuellt uppfattas som lite osammanhängande. Men det blir ändå som en sneak peek på karaktärerna och själva stilen i romanen och så kanske det kan kicka igång en smula julkänsla i någon Grinch där ute!

Just det här kapitlet är ganska långt inspirerat av egna minnen och erfarenheter, men våra jular har alltid varit speciella och viktiga för mig så de förtjänar helt klart ett eget kapitel. Men den huvudsakliga berättelsen i romanen är inte lika tight med mina personliga minnen och den handlar inte om mig och min familj. Tyvärr Allis, antar att du hellre hade läst en bok som du fanns med i :--))

Konstruktiv kritik och julhälsningar mottages mer än gärna i kommentarsfältet! God jul och trevlig läsning!

20. Jul

Hemma hos oss firade man inte jul som normalt folk. Man levde och andades jul och före julen var över hade man börjat planera nästa års jul. Gården pyntades i mitten av november eller tidigare om första snön var riktigt ivrig och kom före det. Jag och mamma hängde ljusslingor och lyktor i träden och buskarna. Pip ställde fram julstjärnor och adventsstakar i alla fönster så att hela byn lystes upp. Kransarna av granris och lingonris band mommo redan i augusti när riset var som finast och så sparades de i källaren några månader. Ibland orkade hon inte föra ner dem i källaren och hängde dem direkt på dörrarna så att sensommarsolen stekte sönder dem och barren låg på trappan i en ynklig hög. Då band hon nya och var nöjd med det.

Nere vid vägen hade vi alltid en julgubbe i verklig storlek. Vi släpade upp den sämsta sparkkälken vi ägde och placerade den bredvid postlådan. Sen tryckte vi in dynor och täcken som stoppning i julgubbens röda dräkt och formade en bastant julgubbskropp som vi sedan satte på kälken. Valdis gamla stövlar fungerade som skodon för julgubben och så knycklade vi in en dyna som vi försökte forma som ett huvud. Med tusch ritade Pip stirriga ögon och en mun som log ett skumt leende mot alla som passerade vår skapelse. Till sist drog vi en tomteluva över julgubbens huvud och så satt han där från slutet av november till påsk då påskkärringen kom och tog hans plats. Nyinflyttade sommargäster som körde ut för att se till sina stugor inför vintern höll på att köra i diket när de såg tomten med den skräckinjagande blicken. Pip höll utkik från Stugan och roades ofantligt varenda gång det hände. Pliktskyldigt uppdaterade hon oss andra om vilken stackare vi lyckats skrämma upp den här gången.​

December var alltid min favoritmånad när jag var liten. Varje dag hade vi något att fixa inför julafton. Det skulle bakas pepparkakor och huggas julgranar och skrivas julklappsverser. Det var alltid speciellt roligt de kvällarna vi satt uppe i Stugans stora sal och skrev verser till julklappar vi skulle föra till vänner och bekanta. Mamma, mommo och Pip drack spetsad glögg tills varje rim var så oslagbart roligt att kristallkronan skramlade av skratt. Pip kunde inte rimma och vägrade erkänna det så det gjorde ju det hela ännu roligare.

- Vadå? ”Om du i denna någon gång rota - ska du nog hitta en rutig skjorta.” Det är ju ett klockrent rim! fräste hon irriterat.
- Klockrent är väl ändå en överdrift, fnissade mamma och sneglade på mommo.
- Nåjo, men det är ju bättre än vad Sunes champagneglas fick, skrattade mommo. ”I dessa kan du om kvällen skåla din champagne – skål och god jul kära Sune”, läste hon från lappen som Pip tejpat på paketet med Sunes namn på.
- Men herregud att ni orkar vara sådana stroppiga rimpoliser ni två! Rota och skjorta rimmar väl visst?
- Nja, bättre än Sune och champagne i alla fall, svarade mommo och försökte hålla sig för ännu en skrattattack.
- Förresten ska du ju inte skriva vad själva gåvan är! Nu låter det ju som att lådan är gåvan, sa mamma.
- Ett jävla tjat. P-O tycker antagligen att lådan är roligare än den här fula skjortan ändå, svarade Pip.

Och så där höll det på tills Pip blev sur på allvar och gick ut på verandan och väntade på att få bli lämnad i fred med natten och sina cigaretter.

17.12.2018 kl. 14:21