Sjätte veckan

På måndagen visade sig vinterhangö från sin bästa sida. Jag hasade mig fram längs med isiga stigar medan jag lyssnade på ett avsnitt av HanaPees otroliga podcast. Tänk att jag har följt hennes blogg i åtminstone tio år och först NU har jag börjat lyssna på podden som redan har flera år på nacken. Jag är lite slow med vissa grejer.

Jag och Rim har spenderat en och annan timme i soffan under veckan. Skrivit, läst och sett på Netflix. Och vem vore jag om jag inte tipsade om sevärda ting på Netflix?

Tips 1: Christiane Amanpour: Sex and love around the world - riktigt intressant dokumentärserie om kulturskillnader gällande intimitet och känsloyttringar, men också sexuellt våld och förtryck. 

Tips 2: Game Night - en ROLIG komedi. Jag är kinkig med komedifilmer, men den här kollade vi igår och skrattade högt och mycket. Många kända skådisar som gör bra ifrån sig, men Jesse Plemons (känd från bl.a. Breaking Bad, Friday Night Lights, Black Mirror) gör hela filmen till vad den är. Kan aldrig sluta tänka på hur mycket han liknar Johan Glans dock...

Loppisfångst! Någon galning sålde en hel hylla med Muminböcker för 2-3 euro/st, men jag blev snål och stod emot frestelsen och köpte bara Småtrollen och den stora översvämningen.

En bild som jag tog endast för att kunna berätta att jag har varit hos tandläkaren. Jag har inte varit på tandkontroll sedan 2010. För två år sedan var jag en snabbis till tandläkaren och drog ut en visdomstand som piercade hål i min kind, men ingen allmän kontroll på nio år alltså.

Jag kan stolt meddela att allt såg bra ut och jag kan således fortsätta skryta om en av mina största framgångar i livet: jag har aldrig haft hål i tänderna.

Däremot vill jag dra ut min andra visdomstand som jävlas lite nu och då. Så det ska jag göra i något skede.

På lördagen tågade jag till Åbo och firade Elins nya hem. Vi spelade olika drickspel och det här pyramidspelet var ju skitkul även om jag var ganska dålig på det.

Obs obs, snuset är inte mitt! En annan framgång i livet jag brukar skryta om: jag har aldrig snusat!

Sen tog vi det förnuftiga beslutet och beställde taxi till Apollo istället för att gå i slasket. Vi dansade i några timmar och jag förfärades över hur dyrt det är att gå ut och festa i Åbo. 9,5€ för inträde + 3,5€ narikkaavgift + 6€ för en minttushot (!?!). Men vi hade roligt så det kändes i alla fall värt pengarna!

Obs obs, tequilan är inte heller min! Även det en framgång i livet jag stoltserar med i tid och otid: jag har aldrig druckit tequila! Jag har många bra lines att dra till med i Jag har aldrig-leken.

Igår tågade jag hem igen. Vi började Nickes födesedagsfirande (han fyller 27 idag, hurra!) med att laga tortillas på hans begäran och sova på soffan i tre timmar. Skööönt.

11.02.2019 kl. 10:41

Rödbetsbiffar med rostade rotsaker

Fredagen till ära kommer ett riktigt budgetvänligt recept. Enkelt dessutom och riktigt störande gott! Ja, förutsatt att du gillar rödbeta, annars kanske not so much.

Jaja, let's get cooking!

 

Rostade rotsaker (2 rejäla portioner)

Du behöver:

2 morötter
5 små potatisar
½ lök
salt, timjan, rosmarin och olivolja

Gör så här:

1. Sätt ugnen på 225 grader.

2. Skala morötter, potatis och lök. Skär i stavar/klyftor/klossar/alternativ form. Löken lönar sig att skära i 3-4 klyftor och låta alla lager sitta ihop, de blir lätt torra och tappar smaken om man tar isär dem.

3. Skvätt på redigt med olja (har ni sett på Jamie Olivers matlagningsprogram? Gör som han gör när han säger "... and just a dash of olive oil. Amazing! Delicious! Gorgeous!" och häller på halva flaskan.) Krydda med salt, timjan och rosmarin.

4. Rosta i ugnen i 25 minuter så att rotsakerna får en crunchig yta. Under tiden lagar du rödbetsbiffarna!

 

Rödbetsbiffar (8 stycken)

Du behöver:

1 stor rödbeta (ca 250 g)
½ lök
1 dl kidneybönor
1 msk maizena
1½ msk vetemjöl (saknas på bilden ovan, men det ska med!)
salt, peppar, olivolja

Gör så här:

1. Skala rödbetan och riv den grovt. Kläm ut vätskan! Det är roligt, din diskho kommer att se ut som ett blodbad.

2. Hacka löken och mosa kidneybönorna. Blanda ner med rödbetsrivet. Tillsätt maizena, mjöl, salt och peppar. Var inte blyg med kryddorna!

3. Forma till prydliga biffar ca 1 cm tjocka och stek i olivolja 3-4 minuter på var sida på medelvärme. Ta-daa!

Rödbetsbiffsmeten redo för stekning och rotsakerna redo för ugnen!

Servera med pepparsås (t.ex. Blå Bands fempepparsås som är vegansk så länge du tillreder den med havregrädde) och sallad. Hoppas det smakar!

08.02.2019 kl. 09:38

Arbetslös torsdag

Vad kul att ni är så många som deltar i gallupen i föregående inlägg! Jag ser helt klart att vardagsinläggen är det ni uppskattar mest så jag ska skärpa till mig och börja bjuda in er i vardagen lite mer än i veckosammanfattningarna. Till exempel redan denna mörka torsdagsförmiddag!

Jag har börjat dagen med en kopp kaffe framför Youtube. Ett av mina favoritkonton på Youtube är The Try Guys så jag kollade två av deras videon och fnissade både högt och lågt åt när småkids fick styla fyra vuxna män precis som de ville. 

Kul? Kul! 

Jag ska fortsätta umgås med datorn lite till. Scrolla igenom alla arbetsplatsannonser och sen ska jag återgå till mitt skrivande. Jag har försonats med mitt romanmanus igen och tänker att jag kan utnyttja min tid som arbetslös till att skriva, om inte klart, så i alla fall en hel del av romanen. Det skulle vara festligt att kunna säga "jaja, jag var arbetslös i början av 2019, men jag skrev i alla fall en bok". Just nu håller jag på att reda ut lite tidslinjer och karaktärsmöten. Det flöt på väldigt bra med de tjugo första kapitlen, men sen blev det trögt. 

Min författarlook. Svart som döden 8---)

Rims everyday casuallook

07.02.2019 kl. 10:50

Gallup: Vad läser du helst om på bloggen?

Uppdaterad: nu går det att klicka i flera alternativ och föreslå övriga önskemål direkt i gallupen!

Jag har bloggat i tio år och jag har alltid skrivit för skojs skull. Och det tänker jag fortsätta med. Jag bloggar bara när jag känner för och jag tror det skapar bättre innehåll än om jag skulle börja slentrianblogga och skriva ett inlägg om dagen som handlar om kaffedrickande och vädret bara-för-att. 

Men det är klart att jag vill att bloggen ska vara kul även för er som läser. Jag har en stabil läsarkrets som majoriteten består av vänner och familj, men också läsare som inte alls känner mig utanför bloggen. Och jag blir superglad varje gång det trillar in en kommentar på något inlägg, det gör hela bloggen mer levande. Tack för det! Nu vänder jag mig till er i hopp om lite konsultation om bloggens innehåll och kvalitet.

Nu vill jag veta vilken typ av inlägg ni som läser gillar mest på den här bloggen eller bloggar i allmänhet om ni inte läst just min blogg tidigare. I gallupen här nedan kan man klicka i (helt anonymt!) vilken typ av inlägg som ni tycker är mest underhållande eller intressanta. Om ni har övriga önskemål på vad jag kunde skriva om, berätta för mig! Jag är just en sådan typisk bekräftelsekåt person som gör allt folk ber mig om för att de ska tycka om mig :---)

Vad läser du helst om på bloggen?
Personliga vardagsbetraktelser
Böcker
Filmer / tv-serier
Recept
Ställningstaganden / åsikter
Listor
Other
Please Specify:
 
 
 
 
 
 

 

Här är exempel på hurdana inlägg jag syftar på:

personliga vardagsbetraktelser, böcker, filmer/tv-serier, recept, ställningstaganden/åsikter, listor

Klicka i vad du tycker om att läsa om och kommentera om det är något du saknar eller om det är något som är så totalt ointressant att jag helt enkelt aldrig någonsin borde skriva om det igen. Jag är till exempel osäker på om receptinläggen över huvud taget intresserar? Det finns ju en och annan sida med veganska recept på internet redan så jag kanske lägger ner onödig tid på dem? Let me know och tack för att du deltar!

05.02.2019 kl. 11:24

Femte veckan

Hur länge tror ni jag ska klara av rutinen med veckosammanfattningar? Men just nu känns det som en bra bloggrutin, sen när mitt liv blir lite mer händelserikt kanske jag börjar uppdatera mera *live*.

Denna gång blir det veckosammanfattning med några fräsiga polaroidramar! Detta på grund av att min telefonkamera börjar vara så oduglig att alla bilder blir suddiga och fula, då kan en funky ram pigga upp vilken suddig bild som helst.

Så här ser det ut varje kväll vid läggdags. Jag försöker läsa medan Rim lägger sig tvärs över mina armar och boken i fråga. Just nu läser jag Heidi Hakalas debut Bara lite till.

Den här bilden tog jag på måndagskväll när jag försökte undantränga nervositeten inför morgondagens arbetsintervju. Den gick dåligt och jag har inte hört något mer av dem sen dess, så jag fortsätter mitt desperata arbetssökande i godan ro. 
 

På onsdagen hängde jag med de här två och deras mor. Vi åkte pulka och lekte i en lekpark som var täckt i cirka en meter snö. De aktiviteterna plus snöskottning resulterade i rejäl träningsvärk dagen efter. 

På torsdagen bakade jag en apelsinkaka. På onsdagen köpte jag således en (1!) apelsin. När jag senare på kvällen låg i sängen och pajade Rim eller något annat viktigt fick Nicke en lysande idé och ville busa lite. Han smög in i köket, nappade apelsinen, smög in i sovrummet med apelsinen gömd bakom ryggen varpå han skriker "TÄNK SNABBT!!!" och kastar apelsinen RAKT på min näsa. Och det tog förjävligt ont, men jag kunde inte göra annat än skratta åt bilden av Nicke som i samma sekund han fattade att apelsinen skulle landa rakt på mitt fejs (och inte bredvid som han hade planerat) slänger sig likt MacGyver efter apelsinen. Too late dock. Nu vet jag hur det antagligen känns att ha varit i slagsmål.

Nåja, kakan blev god i alla fall.

På fredagen ville jag piffa upp mina sociala medier och tyckte det var dags att ta nya profilbilder. Bytte dock ut den här randiga tröjan eftersom den höll på att klia ihjäl mig. Tog i stället på mig en svart t-skjorta som tappat formen och mina glasögon och tyckte det såg betydligt mer casual ut. 

Jag fotade ny header till bloggen och blev riktigt nöjd. En semipigg kaktusblomma, Rim och en läsande apa är väl rätt beskrivande för den här bloggen. Småstadsvegan och kulturjunkie låter lagom pretto och finurligt, precis som jag.

På lördag kollade vi Mello och ingen av låtarna imponerade särskilt mycket. Tyckte dock mellanakten med israeliska ESC-bidrag var väldigt underhållande. 

Annat som jag sett på tv den här veckan: dokumentären FYRE (se den!), filmen Gone Girl (bra, se den också!) och första säsongerna av Netflix-serierna Sex Education och Russian Doll (båda två riktigt bra underhållning!).

Och så har jag haft kontakt med Kanada förstås. Ser nu att kvaliteten på den ena bilden blev riktigt dålig, men det roliga är en meme som jag skickade åt Allis i fall hon skulle få en släng allvarlig hemlängtan: "When I miss my parents I put 12 expired salad dressings in my fridge and it feels like home" (story of our lives).

Allis passade på att skryta om vädret i Edmonton: -33 men känns som -41. Så sluta gnälla om att det är lite snö här hemma va :---))) Om ni vill läsa mer om Allis äventyr i Kanada kan ni göra det på hennes blogg!

 

Jahapp, så vad ska jag ta mig an för utmaningar den här veckan? Jag ska gå till tandläkaren, vakta mammas katter och på lördagen ska jag åka till Åbo och festa med några ultimata favoriter! Adjö.

04.02.2019 kl. 10:09

Januarilitteraturen

Under januari hann jag med tre självbiografiska verk, en kriminalroman, ett seriealbum och en essäsamling. Alla har varit bra och några till och med jättebra! Nedan följer några korta kommentarer om mina läsupplevelser.

Kring denna kropp av Stina Wollter

Jag lyssnade på denna som ljudbok och njöt! Jag är orimligt kräsen då det kommer till ljudboksuppläsningar, men Stina Wollters mjuka sagoröst passade perfekt till den hårda självbiografiska berättelsen hon delar med sig av. Den här berättelsen bjuder på kroppspositivism, feminism, sorg, skratt och kärlek. Kärlek till kroppen, konsten och människorna omkring oss. Jag vill bli Stina när jag blir stor. Fem av fem!

En helt vanlig familj av Mattias Edvardsson

Denna kriminalroman konsumerade jag som ljudbok, dock inte lika njutsamt som föregående verk. 19-åriga Stella sitter häktad misstänkt för mord och läsaren får ta del av rättsprocessen och händelserna kring mordet ur både föräldrarnas och Stellas eget perspektiv. En snyggt uppbyggd kriminalroman, men ingen nagelbitare direkt. Personligen störde jag mig enormt på den del av boken som var skriven ur Stellas perspektiv. Språket kändes löjligt och hela Stella-karaktären verkade orealistisk i sin kontext. Men all in all en helt okej läsupplevelse, tre av fem!

Mitt liv som gift av Anna Mannheimer

Den här boken skulle jag nog aldrig brytt mig om om den hade varit skriven av någon annan, men Anna Mannheimer (som poddar med Mia Skäringer) är ju bara för rolig. Det här är ett lättsmält hopkok av roliga kåserier, listor och kommentarer som tangerar för- och nackdelarna med att dela sitt liv med en kronisk optimist när man själv råkar vara raka motsatsen (relatable). Roligt, men stundvis lite dammiga genusvinklar i mitt tycke. Fyra av fem.

Lilla Berlin So last year av Ellen Ekman

Serier är så underskattad vuxenlitteratur! Det finns ju hur många genialiska serieskapare som helst där ute och Ellen Ekman är en av dem. Jag har följt lilla_berlin på Instagram i flera år och senast jag var på bibban plockade jag med mig det första seriealbumet. Det är ett så simpelt sätt att kommentera samtiden på ett humoristiskt vis, men samtidigt kan jag bara tänka mig hur svårt det måste vara att göra de här serierna för att alltid ha något nytt att komma med. Men i Lilla Berlin dyker det ständigt upp nya samhällsfenomen värda att kommentera! Fyra av fem.

Nuckan av Malin Lindroth

Åbokklubben bjuder alltid på bra lästips och den här gången nappade jag på Nuckan efter att de hade delat med sig av sina intressanta tankar kring denna. Malin Lindroth skriver självbiografiskt om sitt liv som nucka och hur man blir bemött och värderad (både av andra och sig själv) då man lever utanför tvåsamhetsnormen. Jag lyssnade på den här boken så jag kunde inte klistra in små post it-lappar som jag annars gör med böcker när jag läser något extra minnesvärt. Men skulle jag ha haft en fysisk bok skulle den varit full av såna lappar! Så mycket smart och obekvämt i ett litet format. Fem av fem.

Och hjärtat, det var mitt av Sara Ehnholm Hielm

Det har tagit hela januari att ta mig igenom den här essäsamlingen. Det betyder inte att den varit trög eller svårläst, tvärtom. Eftersom essäerna byter tema och ämne titt som tätt så har det krävts andrum och reflektion mellan dem för att bearbeta det jag läst. Och visst är det visa ord som förtjänar alla lovord de fått. Vissa essäer blev tunga att läsa eftersom de blev för litteraturteoretiska och det kändes som jag kolliderat med kurslitteraturen från littvet igen. Jag tyckte mest om essäerna som bottnade i Ehnholm Hielms eget liv och skrivlust och skrivplåga. Fyra av fem.

31.01.2019 kl. 21:44

Fjärde veckan

Vi skjutsade iväg vår gamla soffa och fick leva sofflösa några dagar. En provisorisk soffa av en överlopps madrass fick duga så länge. 

I början av veckan var jag lite sjuk och passade på att ligga i sängen och tycka synd om mig själv med Netflix och pannkakor.

På tisdagen kom vår finfina nya soffa! Vi är jättenöjda med den! Man skulle ju tro att när man för en gångs skull köper en möbel från något annat ställe än Ikea att man inte skulle behöva öda flera timmar på att bygga ihop den, men icke! Vi var nära att ge upp vid ett skede för det var så saakelis svårt att få armstöden på plats. Men vi klarade det!

Lördagen spenderade vi på lande med familjen. Flyttade möbler, kastade snö på Terra och tröstade katterna som enligt sedvanlig ordning hade bosatt sig i bastun så länge hunden var på besök. Och så firade vi våra examen så här en månad i efterhand!

I examensgåva av moster P och kusin Madde fick jag ett halsband med vishetens uggla (hoho). Snoddis och Jasse ska bjuda mig och Nicke på Escape Room när vi åker till Åbo i februari. Ser fram emot revanch för senast slapp vi inte ut :--((

Och mamma bjuder mig och Nicke på en liten utfärd till Ryssland i vår eller sommar! Så spännande, jag har varit sugen på att tåga iväg till S:t Petersburg länge redan, men man är ju lite feg och Ryssland känns så främmande trots att det är nära. Men om mamma kommer med ska det väl gå bra! M.v.h fyller27ijuli

Vi fick också en ananasbukett i gåva och den är så rar så jag hoppas att den aldrig vissnar!
 

Söndagen ägnade vi åt att handla mat, läsa, hämta en servis vi fått ärva och titta på Grace and Frankie. 

28.01.2019 kl. 11:00

Crazy Ex-Girlfriend

 

Det finns ingen serie som Nicke himlar så våldsamt med ögonen åt som Crazy Ex-Girlfriend. Och jag älskar den. Han tycker den verkar fjollig och då brukar jag glo surt på honom och säga att han kan vara fjollig. Men han har ju lite rätt ändå, den är ganska fjollig. Men ändå så mycket mer.

Serien är gapig och hysterisk, men samtidigt så smart och petar omkring i många obekväma ämnen. Detta vävs samman av lite spontana musik- och dansnummer med så infernaliskt roliga lyrics.

 

Första säsongens intro som jag saknar! Fungerar bra som trailer dessutom.

 

I korthet handlar serien om Rebecca Bunch som hux-flux bestämmer sig för att flytta tvärs över landet (USA ofc) för att bosätta sig i samma lilla håla som sin ex-pojkvän från tonåren, Josh. Efter att ha råkat springa in i Josh får hon för sig att han är the one that got away och att de är menade att vara tillsammans. Hon flyttar då från New York där hon jobbar som advokat på en fancy byrå till West Covina, Kalifornien och tar första bästa jobb på en sorglig advokatbyrå. Bara för att vara nära Josh.

Crazy, kan man tycka. Vänta det blir värre! När hon väl är på plats märker hon att ojoj, ex-pojkvännen har tydligen en jääättesnygg yogaflickvän och verkar ju inte alls intresserad av att återförenas med henne. Här börjar projektet med att få tillbaka Josh med rättesnöret ändamålet helgar medlen; hon gör en hel rad helt craycray saker tillsammans med kollegan Paula. 

Okej, som ni kanske märker är det inte storyn i sig som får mig att falla pladask för serien. Men det är just det extremt ytliga och naiva kärleksdramat som gör att de smarta dialogerna kommer till sin fulla rätt. Och serien klarar av att på ett respektfullt sätt behandla ämnen som exempelvis trasiga familjerelationer, psykisk ohälsa och ofrivillig barnlöshet. Det låter ju omöjligt, men det går faktiskt.

 

Ingen är så stolt över sin sexualitet som Darryl! 

 

Självklart måste en serie ha ett färgsprakande persongalleri för att jag ska orka bry mig. Huvudkaraktären Rebecca är färg så det räcker och blir över till flera serier så det behövs lite balans. Då kommer Josh in, som är en av de tråkigaste karaktärerna i hela serien. Faktiskt snark, lite av en low point om jag får säga min åsikt. Min absoluta favorit är Paula! Den trygga muminmamman som har en och annan vansinnig idé i handväskan. Chefen Darryl är också klockren i sin vilsenhet. Inom loppet av de första episoderna hittar han sin sanna sexualitet och etniska ursprung som bereder serien med en hel del material. Diverse bikaraktärer som Greg, White Josh, Valencia och Heather har alla sin plats i serien och ingen känns onödig. Det är egentligen bara Josh jag skulle vilja byta ut...

 

Paula <3

 

Mest av allt tycker jag ändå om musikalinläggen! Så fruktansvärt roliga och catchiga. Nicke tittar med en märklig min när jag går omkring här hemma och sjunger "the first penis, the first penis, the very first penis i saw" i sann ABBA-anda. I castingen har de gjort ett utomordentligt jobb för det är inga tokiga pipor de vaskat fram (förutom Heather).

Helt ärligt vet jag inte vem jag vågar rekommendera den här serien åt eftersom Nickes himlande ögon låter mig veta att det här inte är en serie för alla. De tre första säsongerna finns på Netflix så om du har det till förfogande kan du ju i alla fall knäppa på ett avsnitt och känna av läget. För crazy? Äsch, se ett till och se om det tar sig. Jag tror det!

Har du sett Crazy Ex-Girlfriend vill jag väldigt gärna höra vad du tyckte och tänkte! Eller är jag totalt ensam i hela vida världen med att gilla detta mästerverk? Nej, HanaPee är i alla fall med mig. 

25.01.2019 kl. 10:21

Tredje veckan

Förra veckan var ganska fattig på händelser värda att memorera. Nicke var sjuk och så lyckades han smitta ner mig trots orimliga mängder ingefära och personal space. Oh well, några halvdåliga bilder har jag lyckats fånga i telefonen trots allt!

Talande bild för den gångna veckan. Jag har suttit i köket, ätit smörgås och skrivit arbetsansökningar. Nu har jag skickat in tre stycken. Fortfarande tyst från alla, men den här veckan borde jag höra något i alla fall.

På torsdagen åkte jag till Ekenäs och lunchade på Hemma hos Rastachef med mamma. Det finns inte så många vegevänliga lunchställen här i knutarna så det är trevligt med ett ställe som Rastachef som bara serverer vegetariskt och veganskt.

Vi gick på loppis och jag fyndade ett par stövletter (kanske det fulaste ordet i svenska språket!?) för 3,20€. De glömde jag fota, men titta vad vi hittade! An original Buffay!

 

Veckoslutet firade vi med att ta farväl av vår soffa som tjänat oss väl sedan augusti 2013 då vi stolta köpte vår första möbel på Ikea! Nu får vår Ektorpare tjäna hushållet Äppelvik i stället.

På tisdag anländer vår TOKSNYGGA soffa som vi beställde i början av december. Mycket spännande! Vi vet inte ens hur slutresultatet ser ut eftersom vi sjäva komponerade ihop material. 

Avslutade veckan med att bli smittad av Nickes snuva, åka till lande en sväng och snacka med Kanada.

Bonus:

Jag råkade i misstag trycka på Googles mikrofonsökfunktion när jag pratade med Rim. Det här är vad den spelade in och hittade :'--D 

21.01.2019 kl. 10:30

#10yearchallenge

Jaaag vill också vara med! Dock vill jag inte pracka på min narcissism på alla som råkar följa mig på Instagram så jag delar med mig av några riktiga pärlor från 2009 här i stället. 

Ojoj, 2009 var ett crazy år. Jag var 16/17 och allt vad det innebär. Framtidsångest, heartbreak och en hel del party. 

Jag skulle SÅ gärna lägga ut bilder från fester och andra get togethers, men jag respekterar det faktum att alla kanske inte är lika pigga på dessa nostalgitrippar som jag är. Så här kommer en hel rad bilder på MIG och endast MIG!

Den här outfiten minns jag så väl. Jag skäms inte ens över den, tänk att jag hade självsäkerheten att gå omkring med limegröna tights och blå hatt med matchande t-skjorta från Carlings. Och en mycket skrikig grön ögonskugga kan tilläggas. Nä, jag är stolt över den här lilla Lellen.

När jag visade bilden frågade Nicke om jag skulle våga gå ut ur huset iklädd den där outfiten idag. Svaret är nog ett brutalt ärligt NEJ :-( Den självsäkerheten har jag nog tappat på vägen till vuxenlivet.

Här kan jag dock skämmas en smula. Jag har ett minne av att det här är en hårfärgning gone bad och att jag inte tyckte det var helt lyckat. I alla fall syns inte denna horribla hårfärg på flera bilder...

Vad tror ni jag kommer fram till för storslagna slutsatser här då? Att de där glasögonbågarna kanske inte var SÅ coola och unika som jag trodde. Nej, det gjorde jag inte för de finns med på mååånga bilder. Den där t-skjortan saknar jag!

Här hade jag fått tag i ett par glasögon utan styrka. Mitt glasögonbegär har jagat mig sedan tidigt 00-tal. Jag vill fortfarande ha glasögon och nu börjar det faktiskt bli dags att gå och kolla upp synen, men nu är jag för snål. Mina läsglasögon får duga än så länge.

Den här bilden är tagen på Nickes mommos bakgård där vi satt ett helt gäng och åt pizza efter en busig regattakväll.

Så var det dags för Faces och jag rafsade ihop håret till något som skulle likna dreads. Min stil var väldigt ombytlig på den här tiden. Jag kunde gå ena dagen i haremsbyxa och filthatt och den andra i klackskor och tighttighttight klänning (som egentligen var en topp).

I told you. Med midjeskärpet och attityden lika spända på denna bild. 

Jag kunde se helt belevad ut också. Tydligen kom den sidan fram när jag åkte utomlands. Här är vi i Malmö och hälsar på mamma.

Avslutningsvis en bild på mig där jag äter grillad kyckling med fickkniv och plastgaffel. Här hade jag dessutom gått in i en kvist och har ett blodigt sår under ena ögat som ni kan se om ni kikar riktigt noga.

Det får räcka. Men visst var det kul? Kanske jag gör en uppdaterad version av #10yearchallenge när jag och Nicke firar ett decennium av kärlek och soffhäng i maj. Det finns en hel del tokroliga bilder på oss från alla åren. Måste väl fråga lov av Nicke före jag publicerar dem bara i så fall...

18.01.2019 kl. 16:25