Malta

Det har blivit dags för några bilder från vår resa till Malta!  Resan bestod av en hel del gradujobb för min del och slutarbetesjobb för Nickes del, så vi hann inte riktigt med allt kul vi hade tänkt oss. Men vi besökte både Valletta och Mdina som var de två viktigaste målen på resan!
 

Vi bodde i St. Julian's som e en mindre ort några kilometer utanför huvudstaden Valletta. Själva orten bestod mest av hysteriska partygator och souveniraffärer, men vårt hotell var väldigt trevligt! Vi bodde på ett Radisson Blu-hotell lite utanför centrum, bra val!

Hotellet var fint och fräscht med fina utrymmen både ute och inne.

Men det absolut bästa var maten och det faktum att det fanns FLERA veganska alternativ på menyn. Och nästan allt var gott! En mango cheesecake jag åt sista kvällen när vi beställde room service var riktigt äcklig, men allt annat var very bueno!

St. Julian's kvällstid. Malta e ju pyttelitet så de flesta städer e byggda i våningar med massa trappor och backar för att maximera ytan. Kan ju vara farligt förstås när man ska stappla hem efter krogen och så trillar man ner för 356 trappsteg och plumsar ner i havet.

Extremt god pizza! Jag skröt ju om veganutbudet på hotellet, men det visade sig att det inte var det minsta svårt att hitta djursnäll mat på resten av ön. Dessutom ordnades ett evenemang på Malta under förra veckan, Meat Free Week, där flera hotell och restauranger deltog för att utveckla sina gröna menyer. Ojoj, vad det värmde lilla hjärtat.

Vi besökte Valletta två gånger och det var en stad som överträffade alla mina förväntningar! Så himla fint och mys. Hela stadskärnan e även den uppbyggd av trappor och trånga gränder där caféer, restauranger och affärer samsas om de små ytorna, men desto större utbud av turister. 

Trots att vi reste i slutet av oktober så var det mycket turister igång ännu. I centrum av Valletta var det till och med svårt att få plats på uteserveringarna. Mest var det italienare, vilket inte e så konstigt eftersom det tar 90 minuter med färja mellan Malta och Sicilien. 

Tips från coachen: ta bekväma skor på om du besöker Valletta. Vi gick upp och ner så många gånger att när vi väl hittat en uteservering vi fick plats på och suttit där en stund så var jag riktigt skakig i benen när det var dags att stiga upp. 

Och så fick jag sendrag pga vätskebrist förstås. Men det ser ju ganska trevligt ut ändå, inte sant? 

Vi besökte den gamla huvudstaden Mdina. Tyvärr hade vi allt för lite tid och kläder på oss (jag) för att hinna se allt den här staden hade att erbjuda. Den här dagen var det blåsigt, regning och kallt och vi åkte med en hop on hop off-buss utan tak så jag höll på att frysa ihjäl i min somriga outfit.

Om jag åker tillbaka till Malta kommer jag absolut tillbaka till Mdina! Här har de till exempel spelat in delar av Game of Thrones, men det hann vi inte alls titta närmare på den här gången. Det var kul i alla fall att tassa genom labyrinten som staden består av.

En sista bild från vår sista kväll på Malta. Fullmåne och havsutsikt e ju inte den fulaste kombon direkt.

02.11.2018 kl. 19:29

Hej från Malta

Det var ju lite oförskämt att låta bloggen stå tom en vecka och flyga iväg till Medelhavet utan att säga ett knyst. Men nu har jag plockat fram datorn från kappsäcken för att ägna en dag åt gradubearbetning på hotellrummet.

Malta e väldigt gemytligt! Varmt och mysigt, men mest e jag överraskad över hur god mat man får här. Till och med den jobbiga veganen blir mätt. Med förra årets Portugalresa i färskt minne, där jag levde på ris och broccoli i en vecka, så e det inte alls tokigt att få äta sig mätt på allt möjligt gott här. 

Jag ska reseblogga mer detaljerat när jag kommer hem, men nu ska jag jobba för att hinna gå ut och semestra lite ännu medan solen skiner. Ajö ajö!

Här står jag och odlar solexem 

21.10.2018 kl. 11:43

En sväng runt svenska Uppland

Hemkomna och nöjda med trippen till Sverige. Vi tyckte olidligt synd om oss själva när vi blev uppjagade ur sängen kl 06:45 imorse på båten, men insåg sen att det här e ju normala uppstigningstider för folk. HUR orkar folk fungera när de tvingas starta dagen så tidigt? Nåja, vi körde fort hemåt och plockade upp vår saknade katt i Karis och sen hem och nappade på soffan i tre timmar.

Vad gjorde vi i Svääärje då? Förutom att vänligt men bestämt vifta bort ivriga röstfiskare från diverse partier och få skavsår i öronen av svensk radioreklam så gjorde vi sånt här:

Fika! Här var vi snofsiga och fikade på Güntherska Hovkonditoriet som låg invid ån som gurglar genom Uppsala centrum. Jag åt det där chokladMIRAKLET på mittersta bilden. Dyrt som fan, men no joke, det var värt pengarna för det var syndigt gott. Ångrar att jag inte köpte flera...

Besökte Danmark! Men waaat säger ni då för Uppsala ligger ju på tok för långt från de glada grannarna i syd. Korrekt, men några kilometer söder om Uppsala ligger en liten by som heter Danmark. Där hittade vi en rar liten kyrka och en runsten. Jag blev ivrig och försökte styla med att tyda runorna på egen hand, men nej, de kunskaperna svek än en gång.

Besökte Norrtälje! Så himla sympatisk stad. Där kunde man ju bo. En lång gågata kantad av små affärer i färgglada trähus. Jag köpte en Emil-mysse och kände mig mer än lagom svensk. Norrtälje e absolut värt ett besök! 

Fårgos! Några kilometer från lägenheten vi bodde hittade vi så här härliga typer när vi gick ut på promenad. Det e förvånansvärt mycket djur längs med vägarna i Uppland där vi bilade omkring. Kor, får och hästar överallt! Absolut bästa vyerna när man kör omkring tycker jag.

Besökte Sigtuna! På bilderna på Google såg det ju gulligt och gemytligt ut med de färgglada huslängorna i en stad vid vattnet. Vi var inte de enda som tyckte de och jag vet inte om vi prickade in en extrapopulär dag eller om det alltid e smockat i Sigtuna, men det var olidligt mycket folk där. Men fint var det ju och Nicke åt en wrap från en foodtruck med skojig personal.

Åkte hem! Före hemresan åkte vi via Rönninge och hälsade på Ida, Lennart och Limppu och åt varsin Delicatoboll som sig bör när man e i Sverige! Lennart fick ingen Delicatoboll så han tog min ena sko och åt upp innersulan. TokLennart! Sen tog vi oss an Stockholm och körde ofc fel några rundor före vi slapp in på båten och vinkade adjö till Gröna Lund och resten av Sverige för denna gång.

 

26.08.2018 kl. 19:41

Ett hej från Uppsala

Hejhallå, en live update från Sverige kommer här! Vi har utforskat Uppsala och omkringliggande byar de senaste dagarna så idag tar vi en lugnare dag och börjar förbereda oss för hemfärd. Städa, diska, packa och handla svenskt godis förstås! 

Imorgon åker vi mot Stockholm, en avstickare via Sigtuna om vi hinner, och hälsar på Ida om hon släpper in oss och sen hemåt med båten på kvällen. Jag vet att det inte e jättecoolt att vara barnsligt uppspelt över att åka Sverigefärja, men jag e det. Orsak: man får ligga i sängen med fluffiga rena täcken, titta på dålig tv och äta chips och godis i flera timmar utan att känna att man booorde göra något vettigare - för det finns ju inget vettigare att göra på en sån båt! Mmmm så fridfullt!

På måndagskvällen kom vi fram till Uppsala efter några u-svängar och omvägar. Himlen stod i brand och det var ju fint.

I onsdags åkte vi runt längs med små sandvägar och tittade på kor och hästar. Målet var Norrtälje som var en mycket gullig liten stad! Där köpte jag en myssa som klämmer sönder mina öron, men vill man vara fin får man lida pin sägs det.

Igår tassade vi runt i Uppsala och vi hittade - hör och häpna - vegansk mjukglass! Riktigt god, men jag insåg att jag inte har saknat det så förfärligt mycket trots allt. 

 

24.08.2018 kl. 11:42

Konst och kultur hela vägen till Birkaland

Vi åkte iväg på bilsemester med mor och systrar på måndagen. Det slutgiltiga målet var Tammerfors, men vi gjorde även en avstickare till Mänttä och Urjala för att gå på några konstutställningar. Längs med vägen stannade vi titt som tätt för att gå på toa, dricka kaffe och utforska omvärlden.

Jag satt snällt i baksätet nästan hela vägen eftersom jag inte e en supersäker chaufför. Men de sista milen körde jag faktiskt hem när alla andra var för trötta. Så jag kan nog.

Vårt första stop var i Lojo (ca 30 minuter bilfärd hemifrån) för då behövde jag gå på toa, Snoddis behövde medicin och alla behövde frukost. Sen fortsatte vi några minuter igen tills vi stannade på det här stället med soliga toalettbås. 

Sen körde vi ytterligare några minuter tills vi fick stanna igen för att jag behövde gå på toa (jag e kiva). Den här bryggan älgade vi ut på trots att den såg allt annat än stabil ut. Min outfit e en lång story, men vanligtvis klär jag mig inte så där osmickrande. Ni kan tro att det var varmt och skönt i de där kläderna när vi stannade i Mänttä och det var 12,5 grader varmt, waaaat sa vi då och klädde på oss alla små sommarplagg vi hade packat med oss.

Här äter jag Elovena chokladhavrekex på ett sensuellt sätt. Tydligen i närheten av Hämeenlinna. Tips på de där kexen btw! Jag åt upp hela påsen inom loppet av inte lång tid alls.

På Serlachius konstmuseum i Mänttä fanns många olika konstutställningar. En extremt provocerande fotoutställning av Elina Brotherus. Den var så störigt ooriginell att vi alla kände oss lurade på upplevelsen och Allis började låta som en riktig anti-humanistkapitalist som kritiserade konstens vara eller icke vara.

Men Salvador Dali-utställningen var ju förstås min favorit! Extrakul med utställningar där man själv får vara med och skapa lite konst. Det här rummet var väldigt Twin Peaksigt och Dali-surrealistiskt, utmärkt kombo.

Allis erkänner sig själv vara lite för liten för museer ibland. Här står hon och spottar på folk på nedre våningen.

Men när hon själv får stiga in i konstverket och medverka går det bra. Den här utställningen med höns var ju den främsta orsaken till att vi bilade iväg hit. För er som inte vet e mamma lika hönstokig som jag en gång i tiden var hästtokig. Det var en fascinerande och rätt makaber utställning av Koen Vanmechelen. Särskilt veganvänlig var den ju inte med massa uppstoppade fåglar, ormar och fjädrar i så gott som alla skapelser. 

När dagens kulturdos var mättad var det dags att mätta oss själva också. Vi åkte till Tammerfors och checkade in på hotellet och åt sedan middag på Zarillo. Jag åt en stor, flottig ostburgare och mådde lite yök efter det. Men står det 'vegan cheese burger' på menyn så finns det inte så många andra val helt enkelt. Sipsikaljavegaani som man e.

Efter en natt på hotell klev vi upp till en ny dag och smällde i oss en brakfrukost så att vi sku orka vara kulturella hela dagen lång i Tammerfors.

Muminmuseet stod högst upp på to do-listan. Ett väldigt estetiskt museum med mängder av Tove Janssons illustrationer, uppläsningar av böckerna och en hel del annat. Det e skamligt hur lite jag vet om the real Mumin, inte de japanska tv-serierna vi växte upp med. Jag ska omedelbart gå till bibban och låna lite kvalitetslitteratur. 

Museishoppen var också proppad med fina grejer man ville lägga tassarna på. Jag köpte ett A4-print på första bilden i Hur gick det sen? som jag ska rama in och banka upp på väggen.

Fun fact: Sniff heter Snifsnaf på holländska. Det lärde jag mig när jag stod och bläddrade i Muminbiblioteket som fanns på museet som hade Muminböcker på massa olika språk.

Efter museet blev vi kaffesugna och åkte till Pyynikin Munkkikahvila. Vegansk munk - mycket god! Dock var det här resans kraftansträngning eftersom jag var farligt nära en panikattack när jag blev inträngd i ett hörn av en hel hop svettiga turister som med våld tråmade in sig i den pyttelilla lokalen toan fanns i. Jaja, surprise surprise, jag sku på toa som vanligt.

 

Vi lämnade Tammerfors och började bila hemåt. Vi stannade i Urjala och gick och tittade på lite glaskonst i Notsjö glasbruk. Den randiga katten vill jag hemskt gärna ha. Men den var inte billig om vi säger som så.

 

Sen somnade vi gott i baksätet och körde hem Snoddis till Åbo och vi bilade hem till Karis. Nicke hämtade mig därifrån och när jag kom hem var jag så trött att jag inte ens orkade gå och duscha trots att det verkligen skulle ha behövts. Nåja, lite skitig får man va ibland.

Sammanfattning:
- Bra trip!
- Konst och kultur e livet, även om det ibland inte e så tilltalande! 
- Mina systrar och mama e kul typer!
- Jag har en extremt överaktiv blåsa.

08.08.2018 kl. 16:22

Eesti Eest Eesti kaipaan sinne perkeleesti

På onsdagen åkte jag till Estland med Allis, Lonny och Julia för att shoppa och tassa omkring i huvudstaden några timmar. Shopping e inte direkt någon stor favvo för meikäläinen, men jag fyllde en uppskattad funktion som vandrande klädhängare när de ivrigare i gänget catwalkade omkring i affärerna.

Jag hade endast ett mål med resan förutom att umgås med gänget och det var att utforska Tallinns veganvänlighet. Jag blev riktigt imponerad ska ni veta! Mer om det down below ↓

 

En polaroidpic på sällskapet och våra frukostdrinkar på båten till Tallinn. Bredvid ser ni allt jag shoppade som inte var ätbart eller drickbart, jag ids inte rada upp de påtuggade chokobitarna som finns kvar och spritflaskorna som också inhandlades. 

Här står jag och lutar mot en stenig bakgrund och ser svår ut. "VARIFRÅN E VÄSKAN??" undrar ingen, men jag vill svara ändå: det e Nickes dagisväska från ljuva 90-talet som han kånkade omkring sitt mellanmål i varje dag :''''))) Det e nåt så rart med det att jag inte kan låta bli att använda den trots att den e obekväm så in i helvetet.

Vi gick och gick och gick. Vi tappade bort oss för en kort sekund, men då var redan några i sällskapet lite väl hungriga och det goda humöret började svikta. Men så hittade vi fram till Vegan Café Inspiratioon och stämningen var räddad!

Allt på restaurangen var så klart veganskt till min och Julias lycka. Allis och Lonny var lite skeptiska till en restaurang utan halloumi på menyn, men maten överträffade allas förväntningar. Så saaakelis gott alltså. Jag har inte ätit så där gott sen... jag vet inte? Aldrig?

Den lilla restaurangen har en meny med riktigt bra och varierande utbud som helt klart tilltalade både veganerna, vegetarianen och allätaren i sällskapet! Jag åt en spicy bowl och den var supergod, men sen åt jag upp Allis rester av hennes burgare och konstaterade att den var ÄNNU godare.

Helt klart mitt veganmecka som jag kommer att vallfärda till i fortsättningen varje gång jag åker till Tallinn. 

Vi orkade inte med efterrätt direkt efter maten så vi påbörjade orienteringen till mitt enda mål för resan; Karu Talu Šokolaad! En helt vegansk chokladaffär som ägs av en svensk så vi fick svensk service som var lite småkul och oväntat. Jag har hört och läst bara gott om den här affären så förväntningarna var olidligt höga.

Motsvarade verkligheten de hypade ryktena då? Oh ja. Mjuka, lena chokladbitar med olika smaker som rivstartar endorfinproduktionen i både veganen och icke-veganen! Missa för allt i världen inte den här guldgruvan om du åker till Tallinn. Och meddela på förhand så jag kan skicka med en beställning - no joke! Jag betalar fraktavgift om det så behövs.

Huippumallit haussa goes Eesti Edition - wawawim-wawawom!

Feelisen i terminalen när vi väntade på båten tillbaka. Lite skitin, lite slitin - men helnöjda med dagens eskapader!

Och se bara vad en kopp kaffe eller vodkaredbull kan göra! Mirakulösa humörsvängningar! Sen slutade resan med att cirka alla fartygets passagerare stod bakom oss i taxfreekön och trodde att vi försökte stjäla sprit eftersom Julias väska tjöt varje gång hon försökte gå ut från butiken. Just såna banditer e vi!

Skål och hejsan! 

06.07.2018 kl. 11:31

Vi åkte till Portugal

I början av september åkte vi hela familjen med pojkvänner, moster och kusiner och alla tillägg till Portugal för att fira när mamma fyllde 50. Det var ett perfekt sätt att avsluta sommaren på. 

När vi anlände så hälsade oss Pablo välkomna till Trafaria. Ingen aning om vad han egentligen hette, men jag tyckte Pablo passade bra. Han svansade omkring utanför vårt hus mest hela tiden.

En dag hyrde vi några cyklar och besökte grannorten Costa da Caparica. Väldigt gemytlig baden baden-ort! Trafaria var aningen för litet och centrala Lissabon var alldels för trångt och hett. Så Caparica blev det nästan dagligen ett besök till.

Morgondimman gömde hela stan på andra sidan floden.

Väldigt fina sandstränder. Bästa stränderna jag någonsin varit på. Rent och snyggt. Men jäklar vilka mördarvågor. Och badvakterna var ivriga på att vissla i sina pipor direkt som man gick ens lite för långt ut enligt dem. Chilla liksom...

Trafaria bjöd på mysiga små gränder och i Belem där moster och kusinerna bodde hittade vi Starbucks. Och jag fick äntligen kaffe med havremjölk, gode gud i himmelen va gott det var!

Förnäma glassportioner för en liten slant. Här fick veganen dock snällt titta på medan resten slevade i sig. Jag hittade en jäkligt god isglass som jag åt ihjäl mig på, så ingen panik, jag fick nog också gläbä!

Häftiga hus över allt. Det blir jag alltid irriterad på när jag reser utomlands i Europa och inser att ingenstans på hela kontinenten har vi så tråkig arkitektur som hemma.

Titta bara på vår fina kakelvägg! Vi hyrde en riktigt mysig lägenhet som var inredd i riktigt min drömstil. Ville helst skeppa hem både byråer och fåtöljer.

Ut och svansar omkring i Trafaria. Vissa kväller stängde hela byn ner klockan sju och då fick man gnaga på torra brökanter hemma bara. Men den här kvällen var restaurangerna öppna och alla åt fisk förutom jag och Allis som fick en varm skål grönsaksbuljong med lite kålslimsor i. Delicious!

Hamnen i Trafaria. Vi åkte färja in till Belem och centrala Lissabon därifrån. Rymligt och bra med tanke på att färjorna rymde flera hundra och ofta var det ungefär femton personer på hela skutan.

Alla hundar promenerade omkring helt fritt i byn. Katten på bilden är mammas kompis Katias som bor i Trafaria. Hon var väldigt social och strök sig mot allas ben och ville gosa. Katten alltså. Katia var också väldigt trevlig och social i och för sig!

Kvällen före mammas födelsedag firade vi med att gå ut och äta lite snofsigare i Costa da Caparica. Jasse och Nicke sku förstås smöra på svärmor och köpte blommor och grejer.

Vi i systraskaran bjöd i stället på överraskningsfrukost och så åkte vi hela gänget med mostrar och kusiner till Sintra.

Före Sintra blev det kaka och skumpa i moster och gängets lägenhet. Sen bar det av mot världsarvsstaden Sintra. Vi hade två chaufförer eftersom vi var ett så stort gäng. Den ena babbla på non stop medan den andra endast pekade ut 'private properties' och var Muammar Gadaffi bodde när han var på statsbesök.

Enda hyfsade bilden på oss sestras. Lagom nördiga.

Moster poserade så rart och till och med Zacke kom med på utflykt.

Palatset i Sintra var egentligen det jag var mest intresserad av, men det kom vi inte närmare än så här.

Cabo da Roca är så långt västerut som man slipper på europeiska fastlandet. Där blåste det något förgrymmat och kallt var det!

Så stilig typ den där Nicke.

Sista dagarna promenerade vi omkring och bara njöt av solen. Portugal var ett spännande land och jag kommer nog att återvända. 

19.09.2017 kl. 16:53

Leona/26/Hangö

Jag skriver, läser, äter, ser på TV och pajar min katt. 

Och så bloggar jag om det.


Follow me

facebook

instagram

bloglovin'

goodreads

linkedin